Lugn och ro är en fördel

Tessan ringde igår, och tyckte att vi skulle fira hennes födelsedag, men det blev inget av med det. Istället satt jag hemma och käkade prov-chokladoch grillchips.

Jävla skönt att vara ensam hemma. Eller, jag är ju inte riktigt ensam, jag har ju min lilla kisse som följer efter mig vart jag en går i lägenheten. Vart jag än sitter och hur jag än sitter, så ska hon sitta i mitt knä. Eller på min arm. Eller på mitt ansikte. Hon är skum.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0