Filippa

Nu sitter jag i Bettinas och Viktors fräscha lägenhet. Båda två är på jobbet, så jag försöker roa mig själv lite grann. Tyvärr ska jag inte ut på stan under dagen, eftersom jag inte laddade på min mobil innan jag åkte och därför inte kan bli nådd. Synd.

Men imorgon ska jag nog ta en promenad längs vattnet, köpa lite Starbucks-kaffe och (förhoppningsvis) njuta av det fina vädret.

Just nu är det soligt, men väldigt blåsigt. Varmare vindar än i Sverige, dock.

Just nu är jag skitnervös. Jättestressad. Om ett par timmar sticker jag till Dublin. Som tur är slipper jag åka själv, Johnny åker med mig. Känns bra.

Vi firade ju Bettinas 20-årsdag igår! Riktigt lyckat, blev det. På dagen tårta med familjen. På kvällen middag hemma, med några av Bettinas vänner. Sedan gick några av oss ut. Först till Café Opera, och sedan till något skitställe (som jag inte riktigt kan minnas namnet på) där Camilla hade fått ett bord reserverat genom sitt företag.

Idén lät från början rätt fancy, men när vi väl kom dit upptäckte vi att stället inte var fancy någonstans.

I alla  fall. Nervös. Lite ont i magen. Men ändå glad.

Ska försöka blogga lite ifrån Dublin, men annars återkommer jag på måndag.

Allt är mörkt hemma, utom dataskärmen. Mamma sover i vardagsrummet.

När hon vaknar kommer hon att upptäcka att kaffet är slut. Tur för mig att jag inte är hemma då.

Jag tog det sista, nämligen.

Jag är sjuk, men jag kan inte somna om.

När jag vaknade tänkte jag faktiskt att jag skulle åka till praktiken, men när det var tio minuter  innan jag skulle gå hemifrån så blev jag väldigt sjuk. Usch.

Så klockan är nu halv sju, jag är fullt påklädd, sminkad och allt. Men jag är inte påväg någonstans. Bara sitter här och väntar på att mamma ska vakna.

Jag har ont i ryggen, jag har inte ätit något på hela dagen, jag är trött... Tack och lov, för att det är fredag.

Jaaa. Klockan är inte ens nio, men jag kan ändå inte hålla ögonen öppna. Får skriva något lite intressantare i morgon. Nu ska jag kolla på Gossip Girl. Ja, jag tycker att den serien är rolig! Man kan vara ball ändå ju! Eller?

Ja, igår då, fick jag lite skit från Bettan. Hon tycker att jag skriver för mycket om vad jag bakar. Så även fast jag har varit första dagen på min praktik idag, tänker jag inte skriva någonting om det. Förutom att det var en helt okej dag, trevliga människor som jobbar där.

Bara för att jag är så jävulskt trött, tänker jag beklaga mig lite; min mp3 dog! Den vägrade att sättas på, inte ens när jag satte in den på laddning i datorn. Så direkt när jag kom hem, åkte jag och bytte den. Det positiva med det är att jag nu slipper köpa nya hörlurar (jag råkade ju slita av den ena hörluren på förra setet).

Det som upptar mina tankar just nu är Bettinas lista. Jag och Petro diskuterade den lite när vi var i Farsta. Vem skulle jag sätta på listan? Vi kom i alla fall fram till att det behövs en lista för skådisar och en lista för musiker. Jag ska fanimej sätta den ultimata Top 3 hunkiga skådisar. Bettinas var lite för impulsiv, inte riktigt genomtänkt. Hon hade ju glömt Christian Bale.

Ja, jag vet att jag överanalyserar allt, men vissa saker är viktigare än andra.

Det är en sak som jag hade tänkt att skriva om ett tag nu; För ett par dagar sen, när vi var på väg hem från skolan, klev en hemlös man på tåget och frågade efter pengar. Han började prata lite med dom som satt i närheten, och berättade en sak som störde mig ganska mycket.

Han sa att han hade fått sparken (SPARKEN) från Situation STHLM. Eftersom männsikor i större utsträckning nu prenumererar på tidningen, så behövs inte längre de män och kvinnor som står ute på gatan och säljer tidningen.

Jag trodde att själva idén med tidningen var att skaffa arbetsmöjligheter till de som varken har hem eller jobb, så att de själva kan tjäna ihop pengar till ett bättre liv. Istället för att förlita sig på tiggeri och brottslighet. Men tydligen är detta också en tidning som säljs endast i vinstsyfte.

Jag skulle kunna ha köpt tidningen endast i det syftet att pengarna går till de hemlösas löner. Nu vet man ju inte riktigt vad pengarna går till. Reklamfilmerna i tv är ju inte direkt billiga. Hur många av Situation STHLMs försäljare har fått sparken? Vad händer med dom? Hjälper tidningen dom att hitta nya arbeten eller är dom inte längre tidningens problem?

I alla fall så tycker jag att tidningen verkar ha förlorat sitt syfte. Men vem vet, kanske kommer det något bättre ut av att den säljs i större utsträckning.