Filippa

Det är inte ovanligt att man gråter. Det är abslout inte ovanligt att jag gråter. Varje vecka talar jag ut om hur jag grinat åt ingenting. Hade ju en liten jobbig period ett tag, allting har blivit annorlunda i mitt liv och jag måste bestämma mig för vad som är viktigt att fokusera på. Och vad som måste väljas bort.

I alla fall. När vi ändå talar om tårar, så såg jag säsongsavslutningen av en viss tv-serie igår. Och det är nog det sorgligaste jag sett i hela mitt liv. Varken Brokeback Mountain eller Lejonkungen var ens i närheten av sorglighetsgraden. Jag snyftade inte, det rann inte lite tårar. Jag grät som om jag hade fått en otroligt dålig nyhet. Jag grät så mycket att både mamma och Petronella kom in för att se vad som hänt.

Utan att överdriva så var det den bästa säsongsavslutningen jag någonsin sett på en serie. Nästan genialisk. Nu får jag bara vänta ett år på nästa säsong. Och tydligen ska den vara ännu bättre. Stackars mig.