My Chemical Romance
Nu ska jag bikta mig: Jag tycker om My Chemical Romance. Ja, jag vet. Det är pinsamt, men jag kan inte leva i en lögn.
Inte så att jag är helt såld på bandet och har väggarna tapetserade med bilder på dom. Jag har bara upptäckt att jag gillar singlarna som dom släppt på sistone. Så jag erkände för mina vänner, och Tess var snäll nog att låna ut två skivor till mig.
Det har slutat med att jag hela dagen har haft The Black Parade på repeat. Grym skiva, faktiskt. Faktiskt!
Jag skrev nyss ett långt inlägg om hur grym Gerard Way är som artist och hur ovanligt det är att artister lever sig in i musiken på det sättet som han gör. Men det inlägget försvann, så ni får helt enkelt förstå ändå vad jag menar.
Nu tänkte jag lägga upp en film från deras uppträdande på EMA-galan, eftersom Gerard Way var så snygg där. Men youtube tyckte visst inte att man skulle få använda videon till sånt, men här är en länk. Jag vet i alla fall att Tess vet vad jag menar.
Okej, det var inte den bästa bilden, men det var den enda jag kunde hitta från det uppträdandet. Håret och kläderna vara bara så... bra.
Och vem var det som mobbade mig när hon hittade my chemical romance på min dator? hm? Det bevisar ju att du alltid ska lita på att jag vet bäst när det kommer till musik!
Meh, det är ju så emo som man gör det. Om man bara diggar musiken är det väl knappast emo, om man däremot sitter gråtande tryckt mot högtalaren och skär sig i armarna är det lite värre.
Överdrivet, but you get my meaning?
svar: ja modigt kanske, men jag måste få skriva av mig:)
och jag försökte få den personen jag skrev om att förstå eftersom vi inte pratar utan att bråka, men jag vet inte om det funka riktigt tyvärr ;o
