Ernst Djupfeldth

Ernad kom hit. Som vanligt. Med pizza och coca cola. Som vanligt.

Jag tror aldrig jag har varit med om något sjukare. Vi verkligen drack oss höga på colan. Världens socker-rus.  And i´m a mean drunk. Vi var helt enkelt väldigt flummiga hela dagen. Och helt plötsligt får Ernad något slags aggressivitetsutbrott och börjar slå mig, nypa mig, hota mig med en tändare. He´s a sick man.

Det var inte bara mig han var aggressiv mot. Jag vill att ni ser det här framför er:

Ernad står på balkongen, med korsade armar och en cigg i handen. Två småpojkar springer nedanför på gräset. Plötsligt får den ena syn på Ernad. Han ger den lilla pojken en sträng blick, som om den stackars killen gjorde något dumt. Ernad följer lillkillen med blicken där han går tvärs över gräsmattan. Och bredvid sitter jag och asgarvar.

Well, det här kanske bara är roligt om man är hög på coca cola. Men det var i alla fall mycket, mycket, roligt när det hände.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0