Livet förändras
Jag kom precis hem från Farsta C, där jag gick omkring med Camilla. Vi har inte träffats sen början av månaden, uselt av oss båda. Men men.
Vi pratade lite om hur livet har förändrats och hur människorna runt omkring oss har förändrats. Något jag tänker på hela tiden. Man märker att man själv och alla andra börjar bli vuxna nu. Det känns konstig, både jobbigt och spännande är det ju. Hela livet ligger framför en, och man kan göra vilka beslut man vill. Men på vägen förlorar man så mycket. Vänner som man växer ifrån, tryggheten i att alltid ha någon annan som bestämmer vad man ska göra.
Ja, inte vet jag vad jag tjaffsar om, men lite deprimerande kan det allt vara med de här drastiska förändringarna. Och fortfarande känns det som att alla går vidare i livet, medans jag har fastnat.
Men snart kommer det säkert att rulla på. Jag ska skriva ett bara cv, söka jobb och när pengarna sedan börjar rulla in ska jag försöka hitta nått eget boende. Önsketänkande....
Får se hur det utvecklar sig. Nu ska jag gå in på Platsbanken och spana.
Vi pratade lite om hur livet har förändrats och hur människorna runt omkring oss har förändrats. Något jag tänker på hela tiden. Man märker att man själv och alla andra börjar bli vuxna nu. Det känns konstig, både jobbigt och spännande är det ju. Hela livet ligger framför en, och man kan göra vilka beslut man vill. Men på vägen förlorar man så mycket. Vänner som man växer ifrån, tryggheten i att alltid ha någon annan som bestämmer vad man ska göra.
Ja, inte vet jag vad jag tjaffsar om, men lite deprimerande kan det allt vara med de här drastiska förändringarna. Och fortfarande känns det som att alla går vidare i livet, medans jag har fastnat.
Men snart kommer det säkert att rulla på. Jag ska skriva ett bara cv, söka jobb och när pengarna sedan börjar rulla in ska jag försöka hitta nått eget boende. Önsketänkande....
Får se hur det utvecklar sig. Nu ska jag gå in på Platsbanken och spana.
Kommentarer
Postat av: Emma
Det är sannerligen inte lätt att bli vuxen! Förstår precis hur du menar! Jag känner mig dock väl anpassad till "vuxenlivet" nu men jag kan också sakna den enkla tillvaron som fanns när man var yngre! Maten serverad, inga utgifter, familjen fanns alltid i närheten osv. Nu är man lite mer lämnad åt sitt eget öde! Jag tror säkert att du har fått tag i ett jobb snart och kan söka eget boende! Det kan vara både skönt och ensamt att flytta hemifrån! /Emma
Trackback
